Operationen gick ganska bra ändå, med tanke på omständigheterna.
Först var dom tvungna att ge mig lugnande piller för att ens kunna sätta bedövnings sprutorna. Sen tog det en bra stund innan bedövningen satte sig.
Mamma var underbar.
Hon lugnade ner mig på sitt sätt. Hon stök mig över pannan och höll mig i handen. Älskade mamma!
Just nu känner jag mig som en klumpfot som haltar runt..
Har ingen känsel i halva foten och hela tån är ett enda stort bandagepaket..
Alla piller jag har ätit idag gör att jag inte kan köra bil på resten av dagen.. Sen får vi se hur det känns i foten om jag kan köra imorgon.
På fredag ska jag in igen och lägga om bandaget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar